Foto: Privat
FINBESÖK. Mats Olsson till höger var den som assisterade till Igor Larionovs enda mål i Brunflotröjan

Fredag 11 Jan 2013 14:30

Jönsson:

När Igor Larionov kom till byn

Igor Larionov, Brunflo IK. Smaka lite på den. Den ryske legendaren med flerfaldiga Stanley Cup-bucklor, VM och OS-titlar tog säsongen 05/06 det oväntade beslutet att representera lilla Brunflo under ett par matcher. Även idag när jag tänker tillbaka på det känns det snudd på surrealistiskt.

Det gick lite lösa rykten om att Tommy Samuelsson i Brunflos A-sektion hade något extra på gång. Men innan de riktigt hade tagit fart tog Tommy bladet från munnen och förklarade att "grabbar, jag har något roligt att berätta. Igor Larionov kommer spela ett par matcher med oss i januari". Det blev ett jäkla tugg. Hur var detta möjligt? Kommer Krutov? Makarov? Vart ska han bo? Hur gammal är han nu? Vad är hållhaken? Från den stunden Tommy förklarade läget blev väntan på Larionov nästan olidlig. Skulle bli oerhört spännande att få följa en sådan kille på nära håll. Klubben ordnade så att alla spelare i laget som jobbade fick ledigt den veckan Larionov var på plats, allt för att man skulle få komma han så nära som möjligt.

Men det är klart att man var nervös. Han var en del av den klassiska superfemman, hade avgjort en Stanley Cup-final i tredje övertidsperioden, lekt hem OS- och VM-medaljer. Vi andra satt med meriter såsom "allsvenskt kval", "uppflyttning till division 1" och "fempoängsmatch mot Härnösand hemma". Visst hade man hört att han skulle vara ödmjuk och att man inte skulle behöva vara kissnödig av nervositet. Men vafan, det var en regelrätt legendar som det surrades om. Förvisso var han nu 45 år, men det här var 05/06. Senast säsongen 03/04 hade han gjort 50 matcher med New Jersey Devils i NHL. Och 2002 hade han vunnit Stanley Cup. Så det var en sällan skådad klass-spelare i fin form som kom till Brunflo för att skapa hockeyfeber.

Dagen när Larionov skulle komma gick man självklart på ishallen lite tidigare. Man ville ju inte missa hur det såg ut när han tejpade klubben, drack vatten eller bad om nya skridskosnören. Som en liten livrädd pojke gick man fram till honom i omklädningsrummet, sträckte fram kardan och skakade tass. All den respekt man kände för Igor och det han hade uträttat mångdubblades när det gick upp för en att han var en helt vanlig människa. Det må låta som en klyscha. Men det här var en spelare som drillats stenhårt på ryska träningsläger, satt sig upp mot demontränaren Viktor Tichonov och visat flera prov på stort civilkurage under sin karriär. Självklart trodde man innerst inne att han ändå skulle titta lite snett på en när man kom där med sin halvknackiga engelska och försökte småprata. Men han satt på sin plats i omklädningsrummet, skötte om sin utrustning och tog sig tid att prata och ställa frågor till alla som kom fram. Han gick iväg och surrade lite med materialaren Stefan Johansson om skridskoslipning och han sviktade på några klubbor från klubbstället. Just där och då var han en Brunfloit som hade kommit för att hjälpa laget vinna matcher.

Första matchen var mot Kovland. När man kom till matchen stod det TV-bussar utanför, parkeringen var full två timmar innan match och det var ett allmänt ståhej som man inte var van vid. Det låg helt klart något speciellt i luften. Jag kommer ihåg att Larionov spelade tillsammans med Nisse Bergström (nu i Rögle) och Jonas Lund. Och det tog bara 25 sekunder innan det hade blivit mål. Larionov tog hand om en puck i egen zon. Lade ut en macka på kanten för ett 2-1-läge och sedan var det klappat och klart. Firma Bergström/Lund hade fixat resten. Nu blev det en passningspoäng till för Larionov under 5-2-segern och alla var glada och nöjda.

Mitt största minne från den matchen är dock av lite mer egoistiskt karaktär. Har ju förbaskat svårt överlag att skjuta hårt. Men fick på en bra rökare på ett direktskott från blålinjen som letade sig in i krysset. Närmast att gratulera var legenden själv. Han kom åkandes för att gratulera och sa "Great shot". Han har ju genom åren sett spelare som Brett Hull, Nicklas Lidström och Brendan Shanahan skjuta en och en annan puck i kryssen. Ändå kom han fram till lilla mig för att gratulera, genuint glad efter ett mål mot Kovland i en grundserie i den svenska tredjedivisionen. Det var stort och visar på vilken bra människa han är och hur han behandlar sina medspelare.

I Larionovs andra match stod Kramfors för motståndet. Även då var det fullsatt ishall och ännu en gång blev det en enkel seger. Larionov kokade ihop en 1+1-meny och stannade därmed på fyra poäng på två matcher. Den som hade äran att få passa fram till Larionovs mål var Brunfloprodukten Mats Olsson och det är självklart en upplevelse som han säkerligen aldrig kommer att glömma. Under dessa dagar blev det även lite samkväm med Larionov vid sidan av isen. Det var gemensamma middagar, en promenad på stan och en pubkväll med bland annat Ulf Dahlén på en krog i Östersund. Pubkvällen missade jag tyvärr på grund av blixtinkallad på jobb men har fått återberättat för mig en hel del sköna historier. Larionov är visst en stor berättare och han och Uffe berättade en hel del saker som hände "bakom kulisserna" i världens bästa hockeyliga. För de som var på plats måste det ha varit enormt kul att få ta del av dessa historier och få en ännu klarare bild av Larionov som en mänsklig hockeyspelare trots att det säkerligen krävde ett järnpsyke för att ta sig igenom det sovjetiska 80-talet och dess hockey.

För bara ett par år sedan var Larionov tillbaka i byn för att spela en veteranmatch. Det var Djurgårdens IF:s veteraner som var på plats och det blandades upp med en del killar från Brunflo. Jag fick spela hela matchen i Larionovs kedja och trots att det var en typisk "plojmatch" är det ju självklart hur stort som helst. Han pratade lite om senast han var i Brunflo och om hur mycket han gillade det, han berättade om sitt mål och han stannade kvar ett tag efteråt och lade straffar. Efter matchen var det middag och Larionov höll ett tal till folket som var på plats. Det är ju ofattbart att när man går in på Eliteprospects för att kolla Igor Larionovs och Vladimir Krutovs karriärer står Brunflo IK uppsatt som "latest team". Det är upplevelser som denna med Larionov som gör att man inte för en sekund ångrar att man valde fortsätta med ishockeyn, utan att vara talangfull nog att leva på det. Alla timmar man lagt ned, alla skador man haft och alla förluster man varit frustrerad över är bortglömda när man ställer dem jämte "veckan med Larionov".

För det är jag Igor Larionov och Tommy Samuelsson evigt tacksam.

Johan Jönsson är till vardags division 1-brunkare i nykomlingen Brunflo. Han skriver krönikor för hockeysverige.se, men bjuder även på en hel del livsvisdom på Twitter som @Levererarn Hans äldre krönikor finner ni här: http://www.hockeysverige.....

Larionov avgör i tredje övertidsperioden i Stanley Cup-semin:


The Legends: Igor Larionov


Från lokala nyheterna i Jämtland:

Rekommenderade nyheter
Skriv en kommentar

Mest kommenterade